Kategoriarkiv: Brev och dagböcker

Augustas familj, Brev och dagböcker

Ett mycket litet brev från en pappa som brydde sig

1 kommentar

Ekeby d: 27. Sept :1834

                      Min älskade Augusta.

Gud vare lof at jag feck lefva tils jag hade glädjen få bref från dig mitt lilla älskade barn. Gud vare lof at du får lära och vil lära, at din goda svåger Leijdenfrost tillåter dig få vara hos din goda rara och älskade syster Charlott som så moderligen omfamnar dig som lär dig älska gud – samt undervisar dig i läsa o skrifva och andra nyttiga sysslor.

Gud låte dig aldrig bekymra din goda syster Charlott, utan alltid vara lydig och läraktig.

Jag har framfört din hälsning till Hädda, hon blef så hjertligt glad. Tackar dig så mycket för densamma och sänder dig åter vänskapens allra varmaste hälsningar. Både mamma och pappa hafva Gud i lof hälsan. August är ej rätt frisk.

Mamma hälsar sist lilla älskade barn så moderligen godt. Glädjer sig at du är beskedlig lydig och läraktig. Mamma och pappa önskar at du alltid så måtte fortfara.

Du skal framföra Pappas och Mammas hälsningar till faster, Leijdenfrost och syster Charlott. Gud välsigne och bevare dig önskar din ömt tilgifne och hulda fader.

J.P. Söderholm

Johan Petter Söderholm

Johan Petter Söderholm var 56 år när han skrev det pyttelilla brevet till sin älskade lilla 7-åriga dotter.

Augusta var då hos sin storasyster Charlotte som nyligen gift sig med textilfabrikören Gustaf Leijdenfrost. Gustaf hade nyss begravt sin tidigare fru Amalia, syster till Charlotte och Augusta. Och när brevet skrevs i september 1834, visste ingen att även Charlotte skulle dö tre år senare i barnsäng. Som om det inte var nog, skulle även pappa Johan Petter Söderholm dö samma år, i ”trisselfelber”. (Om någon vet vad det är, hör av er!)

Det jag tycker känns så varmt, är att livgrenadjärskaptenen Söderholm, en tuff soldat som levt i fält under Napoleonkrigen, bemödar sig om att skriva till sin lilla dotter och önska henne allt gott. Sen viker han ihop det lilla brevet, precis som man gjorde på den tiden. Det blir inte större än en tändsticksask. Han lackar och sätter sigill på brevet, innan det skickas iväg genom Östergötland till Loddby utanför Norrköping.

På Loddby sitter en liten sjuårig Augusta och försökte läsa sin pappas skrivstil. Kanske får hon hjälp av sin 21 år äldre syster. Och tänk, det brevet fick jag vika upp och läsa häromveckan. Det kändes precis som jag var med. Vad glad jag är att få ta del av denna skatt! Och Augusta bevarade säkert det här brevet och tog fram det ibland. Hennes pappa dog ju snart efteråt, när hon bara var 10 år.

Så alla ni fäder (och mödrar), skriv till era barn, om än bara ett brev stort som en tändsticksask!

James Pelham, ”Young Girl and her Kitten Reading by a Fireside”

 

Brev och dagböcker, Sömnad, Textilhistoria

Dagar fyllda av sömnad och brev – ytterligare en 1840-talsklänning är klar!

2 kommentarer

Augusta var 1842-1845 inackorderad i Stockholm för att studera. Från de åren finns några brev sparade som mamma Anna skrev hemma på Loddby. Brev och paket skickades fram och tillbaka med ångbåten mellan Stockholm och Norrköping. Bland annat skickade Augustas mamma tyger till henne för att hon skulle sy upp kläder i Stockholm. ”Hon kan ju inte bara springa runt i den blå” skriver hon på ett ställe.

Augusta fick noggranna instruktioner för hur hon skulle använda tygbitarna på bästa sätt och hur ”symenniskan” skulle klippa och sy.
”En bit vitt taft följer som skall bli foder i den röda klädningen, men du skall be symänninskan klippa så att om det är möjligt att det blir till två klädningsfoder då du gömmer det ena till framdeles bruk. Jag vill önska den röda är i din smak, med vitt siden under tycker jag den är gentil, ett stycke rött följer till lif som jag önskar du mått få gjort på det modernaste sätt”
Ingenting skulle slösas bort i onödan utan de tygbitar som blev över skulle sparas i Augustas koffert på vinden. Men hon skulle vara noga så att inte råttor, regn eller tjuvar förslösade hennes tillhörigheter.
Klänning i 1840-talsstil

Det var intressant och kul att läsa dessa brev om tyger och sömnad just denna vecka, när jag precis håller på att sy en ny sommarklänning att ha till min stråbonett. Den nya klänningen är sydd av ett gardintyg som jag köpte på rea och alla spets är från en ful orange tyllgardin, inköpt på Kupan i Visby. Denna gång har jag inspirerats av en klänning från LACMA med pellerinkrage. Och precis som mamma Anna föreslår, så gör även jag min klänning tudelad, så att jag kan nyttja kjolen för sig och fästa den på snörlifvet.

”I den aflånga asken (som du med ångfartyget återsänder jemte öfvertyget till din kappa som nu väl är avsprättat.) är en vit taft kjorl som du merker lagom lång och låter sy för en linning som en annan underkjorl, vilken fästes när han brukas på snörlifvet, jag vill ej ha honom fastsydd vid lifvet ty då kan du ej begagna den till en annan klädning som du möjligtvis behöfver framdeles och äfven får.”
Visst är det ålderdomliga språket vackert, om än lite svårt att tyda ibland när det är oändligt långa meningar skrivna med gammal skrivstil.
Brev och dagböcker, Om projektet, Resor och färdmedel

Reseplanering 170 år senare – vår Europaresa börjar ta form

Lämna en kommentar

Vår ursprungliga idé med Augustas resa var att hösten 2017 göra samma Tysklandsresa som Augusta gjorde 1847. Nu börjar det bli dags att detaljplanera vår resa inför hösten.

Berlin-Potsdamer Bahn 1847 – Adolph Menzel

Mycket har hänt i Europa sedan 1847. Krig och revolutioner sätter sina spår. Gränser har ändrats, länder har bildats och försvunnit. Och murar har byggts och rivits.

Och sorgligt nog har flera av de städer vi ska besöka förstörts under Andra världskriget. Det blir en av våra utmaningar, att hitta resterna av det som Augusta beskrivit. I flera städer, bland annat i Dresden, har man återuppbyggt många av de historiska byggnaderna. Så på ytan kan vi faktiskt få se liknande byggnader som Augusta besökte.

Jag slogs häromdagen av hur annorlunda man planerar en resa idag jämfört med bara ett tiotal år sedan. Då kan man ju tänka sig hur annorlunda det var 1847. Jag antar att berättelserna från andras resor var det som låg till grund för reseplaneringen, även om Baedeker gjort de första trevande försöken med reseguider i bokformat, hade de nog inte nått Stockholm vid denna tid.

Hotel de l’Europe, Hamburg

De stora dragplåstren var förmodligen att åka med den nya ”Jerntrainen” men även Preussens huvudstad och Saxiska Schweiz lockade. ”Alla” skulle till Bad Schandau för att uppleva den fantastiska naturen och bada hälsobad. Och så var det till sist Hamburg, som brunnit fem år tidigare.

”Der passerade vi en vecka och logerade i Hotel de l’Europe, det största och luxurieusaste hôtel jag ännu sett, innehållande en rad af 200 eleganta rum. Hamburg med sina folkrika gator och ståtliga byggnader är en både vacker och treflig stad och som jag hade obeskrifligt roligt under mitt 8 dagars långa vistande derstädes var jag, vid min afresa färdig att utropa: ”Ja! Hamburg säger jag till slut, är det bästa Gud har skapat”

Jag hade svårt att somna en kväll och tog då fram mobilen och appen Tripadvisor. Från Augustas numera digitaliserade dagbok från 1847, plockade jag ort för ort ut Augustas resa och markerade i Tripadvisor under ”Mina resor”. Sedan gick jag in på detaljer. Alla kyrkor, slott, museer, operahus, hotell och parker ­­söktes upp i Tripadvisor. Men sevärdheter 1847 är inte alltid sökbart som resmål och sevärdhet 2017. Och namnen har ibland ändrats och byggnader kan som sagt ha försvunnit. Det blev ett litet detektivarbete för att hitta igen platser Augusta beskrivit.

Bild på Dresden 1850
Dresden 1850

Till slut hade jag i alla fall en översiktlig resplan i Tripadvisor. Men med vilka färdmedel vi ska resa återstår att diskutera. Tåg är en självklarhet! Och hjulångare på Elbe kan man också åka, men diligens?

Så här ser den översiktliga reseplanen ut:

  • Stockholm
  • Kalmar
  • Ystad
  • Travemünde
  • Lübeck
  • Schwarzenbeck
  • Berlin
  • Dresden
  • Schandau
  • Prag
  • Leipzig
  • Hamburg, Altona, Blankenese
  • Travemunde
  • Kalmar
  • Stockholm

Varje dag får jag nu nya tips från Tripadvisor, innehållande vad som är populära sevärdheter 2017 längs vår resa i Tyskland. Det blir en spännande resa!

Brev och dagböcker, Resor och färdmedel

Samma ljud som 1847

Lämna en kommentar

I torsdags gjorde jag en utflykt i det vackra vårvädret. Jag har länge funderat över en specifik fråga och svaret kunde jag bara få genom att vara där på plats, på Riddarholmen.

Mitt mål var västra Riddarholmskajen. Jag har varit där många gånger, men inte sedan vi började vårt sökande i Augustas fotspår.

I mitt inlägg Det var på Riddarholmskajen resan började har jag beskrivit Ångbåtshamnen på Riddarholmen på 1800-talet, men idag ville jag känna in platsen i nutid och lyssna på ljuden från staden.

Augustas dagbok börjar så här:

Thorsdagen den 17 juni 1847 var en kall och regnig dag en verklig Tycho Brahe dag , som insvepte vår vackra svenska hufvudstad i en slöja af dunkel och otrefnad.

Åtföljd af några vänner, geck jag, ej i det bästa homour, klockan tu ombord på Svithiod för att medfölja detsamma till Travemünde.

Och min fråga var, hur visste hon att klockan var ”tu”? Vilken kyrkklocka slog två så att det hördes i sorlet bland resenärer, bärare, barn och vagnsgnissel? Riddarholmskyrkans klocka var det inte, för tornet hade brunnit och man höll nu som bäst på att bygga ett nytt. Var det Storkyrkan eller Tyska kyrkan?

Kvart i två satte jag mig på trappavsatsen mot Riddarfjärden med en tunnbrödrulle och en dricka. Den stensatta terassen är lite trist, speciellt så här års i mars innan de fåtaliga träden slagit ut. Några grupper med asiatiska turister flanerade runt med kameror i högsta hugg för att ta kort på de gamla byggnaderna.

Bruset från Centralbron hörs tack och lov inte lika tydlig här bakom Svea Hovrätt, men visst måste stadsljuden ha låtit helt annorlunda 1847. Idag hör man tågen rassla förbi, och de fanns ju inte heller där då. Det enda jag kunde finna när jag slöt ögonen och lyssnade var röster och en smattrande flagglina i blåsten. Och så kyrkklockorna! Klockan slog ”tu”.

Och inte var det Storkyrkan eller Tyska kyrkan, nej starkast var Stadshusets klockor, och de fanns ju inte heller 1847. Men så hörde jag en tydlig kyrkklocka. Maria Magdalena, som inte syntes från min plats, men som inte alls är långt borta fågelvägen.

Med ett leende gick jag tillbaka till Gamla Stan. Jag hade hört samma klockklang som Augusta måste ha hört när hon startade sin anmärkningsvärda resa till kontinenten.

 

Vill man läsa mer om ljudhistoria, kan jag rekommendera Peter Englunds Essäsamling Tystnadens historia 

 

Brev och dagböcker, Om projektet, Resor och färdmedel

Res med oss i Augustas fotspår på Göta Kanal den 30 maj

Lämna en kommentar

Följ med oss på den Klassiska Kanalresan den 30 maj 2017!

Augusta skriver i dagboken om sin resa på Göta Kanal 1850; ”en av de vackraste man kan göra”  Augusta beskriver hur de vandrar till Vreta kloster, hur hon och resten av sällskapet sjunger Bellman på väg tillbaka till båten. Hon beskriver hur hon sitter och sover på däck eftersom det inte finns tillräckligt med hyttplatser.

Göta Kanal finns kvar precis som 1850 då Augusta reste där. Idag erbjuder Rederi AB Göta Kanal samma kanalresor. Under några försommardagar kommer vi att återuppleva Augustas kanalresa ombord på kanalbåten M/S Juno, byggd 1874 och världens äldsta registrerade passagerarbåt med övernattningsmöjlighet.

 

Rabatt på kanalresan

Göta Kanal Rederi AB erbjuder alla som vill följa med oss på Klassiska kanalresan från Stockholm till Göteborg den 30 maj-2 juni en rabatt på 20% av ordinarie pris. Det gäller bara denna avgång och endast nya bokningar. Vi tycker det vore väldigt roligt om vi fick medresenärer som är intresserade av att återskapa en 1850-tals kanalresa.

Under resan kommer vi att berätta mer om Augusta och hennes liv i mitten på 1800-talet. Vi kommer att resa i tidstypiska kläder. Det vore väldigt roligt om flera tycker om att klä sig tidstypiskt! Vi kan guida er till webbplatser där man blir inspirerad!

Fundera, men inte för länge. Det finns inte så många hytter, och det går inte som Augusta, att sova på däck!

 

Läs mer om Klassiska Kanalresan

Boka din resa hosRederi AB Göta Kanal. För att få ”Augusta-rabatten” ska du uppge bokningskoden ”1850”. Den fungerar bara när du kontaktar rederiet per telefon eller epost.

 

Vårt syfte med kanalresan

Augustas korta levnadshistoria beskriven i hennes dagbok och brev var det material vi började med att läsa. Vår tanke var att använda dagboken som en reseguide för vår resa i Europa. Men ju mer vi läste desto fler blev frågorna; hur var egentligen hennes liv? Skulle vi bättre kunna förstå hennes liv genom att resa på ett sätt, så likt hennes som det är möjligt, 170 år senare?

Historiskt återskapande är en metod som använts av olika projekt för att leva sig in i en historisk händelse eller en tidsepok. Vi kan inte leva exakt så som Augusta levde, men med hjälp av böcker och skildringar från mitten av 1800-talet försöker vi hitta en del pusselbitar. Och genom att ta klä oss i tidstypiska kläder och tillbehör kan vi bättre leva oss in i 1850-talets Augustavärld.

 

Sara Azzam och Kerstin Melin