Lilla Gerdas dop och hennes faddrar

Målning av Anna Nordgren 1847-1916 (Indianapolis museum of art)

1853 gifte sig Augusta med Adolf Nordwall. I augusti 1854 föddes lilla Gerda som blev sin mors ögonsten. Hur Augusta orkade med graviditet och förlossning trots sin svåra tuberkulos är ett under. Det finns inga brev eller anteckningar om hur hon hade det under den tiden. Men både mor och dotter verkar ha klarat det bra eftersom lilla Gerda döps två veckor gammal.

Tidigare i dagboken och i brev, beskriver hon sina vänners och släktingars dop. Det är viktiga händelser och hon kallar dem inte dop, utan fadderskap. Det ska vara flera faddrar i par. Hon diskuterar ofta vem hon ska ”stå fadder emot”. Ett exempel ur dagboken 16 maj 1852:

Det har varit Fadderskap hos Schuberts i dag. Hanna Sparres lilla dotter döptes och kallas enligt min önskan Sigrid. Mina Testorf  stod fadder mot Ferdinand och Jag mot Gustaf Eklund.

Lilla Gerdas dop finns inte beskrivet annat än i dopboken i Strängnäs stadsförsamling den 3 september 1854.

Där kan man även läsa vilka faddrarna var:

Rådman Adolf Fredrik Nordwall, målning av Erik Wahlbergsson 1836

Rådman A.F. Nordwall  Han var Adolfs farbror och rådman i Linköping. Det var till honom Adolf dedikerade sin doktorsavhandling, så han måste varit en favoritfarbror som han såg upp till. Jag hittade ett ungdomsporträtt på honom på nätet.

Majorskan A. C. Söderholm Henne känner vi väl, det är Augustas mamma Anna.

Grosshandlare G. Lejdenfrost Gustaf Lejdenfrost känner vi också väl. Han är Augustas svåger och har ju även varit hennes förmyndare sedan hennes pappa dog. Intressant att han nu kallas grosshandlare och inte textilfabrikör. Han övergick alltmer till ullimport, så det är säkert mer korrekt att kalla honom det.

Fru U. C. Nordwall Det är Adolfs mamma Ulrica Christina född Callerström.

Hr O. M. Agrelius Den gubben känner vi inte, än…

Mamsell Nanna Hjort Augustas barndomsvän från Krusenhof, som hon senare bodde hos i Stockholm under sin sjukdomstid.

Men vem var Agrelius?

Otto Marcus Agrelius minnessten på Norra begravningsplatsen

Jag letar på nätet igen. Det finns några att välja bland. Först var jag inte säker på initialerna men så dyker en man upp på skärmen. Otto Marcus Agrelius. Visst lät namnet bekant men det var inte Marcus Aurelius, den romerske kejsaren! Marcus Agrelius föddes i Vadstena 1828. Kan ju stämma. Ju mer data jag hittar desto säkrare blir jag. Han studerade i Uppsala 1846. Det gjorde även Adolf. Han blir ingenjör och anställs vid Köping-Hults järnvägsaktiebolag. Där arbetar han vid tiden för Gerdas dop. Det är inte så långt från Strängnäs.

Det måste vara en av Adolfs goda vänner från tiden i Uppsala. De borde båda två ha tillhört Östergötlands nation. Om Adolf höll sig till den filosofiska världen så var Marcus ingenjören som förblev järnvägen och dess byggande trogen. Han kom att bli direktör och ordförande för en rad bolag, kommitteer och föreningar under 1800-talets stora järnvägsetablering i Sverige.

Och det lilla dopet i Strängnäs. Jag undrar om Marcus och Augusta samtalade om hennes järnvägsresor i Tyskland 1847?

Själv satt jag idag och bläddrade i liten en bok vi fått låna av vår släkting och ättling till familjen Schubert. Boken heter Jernvägsskola och är en underbar liten bok från 1857 som Ludvig Schubert, Augustas kusinbarn, hade som lärobok.

Beskrivningarna är är helt underbara.

Första kapitlet ger svar på de grundläggande frågorna.

Vad en jernväg är

En sådan väg, som på hvilken fordonen ej få fritt rulla på alla ställen af dess bredd, utan endast i bestämda oföränderliga spår, hvilka vanligen bestå af gjutna jernskenor.

Hur uppstodo jernvägar?

Jernvägarne hafva att tacka för sin tillvaro samma sträfvanden, samma behof, som lärde oss bygga vanliga vägar, de nämligen, som framkallats af en ökad rörelse och ökade förbindelser mellan menniskornas boningar. Menniskan är ett väsende som endast genom umgänge med sina likar kan närma sig sitt yttersta mål, derföre gynnas och det allmänna framåtskridandet aldra verksammast genom kommunikationernas underlättande.

I den lilla boken ges svar på alla frågor man kan ha om järnvägar. Korta små stycken om ämnen från olika sorters räls till varför det är dyrt att bygga tunnlar.

Eller vad sägs om ”Hvilka medel använder man för att förminska de faror, som utan tvifvel äro förknippade med mycket hastiga jernvägstransporter”

När man kommer till kapitlet Förvaltning beskrivs först ”Hvaruti består en jernvägs förvaltning” och sedan kommer rollbeskrivningar vad var och en ska göra för att järnvägen ska fungera! Kanske något för SJ att ta fram igen

Print Friendly, PDF & Email

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.