Som man bäddar får man ligga – Var där en eller två kuddar?

Vad kan vi lära oss av denna historia? Man ska vara noga med hur man bäddar, men framför allt ska man nog inte gifta sig med någon man inte avser att bo ihop med. Om man nu kunde välja 1841. Det här är en historia om flera sorgliga människoöden.

”Vår”Augustas kusin Claes August Söderholms fotspår hittade jag väldigt sent i arkiven. Han skickades som skolgosse till Linköping när hans mamma dog, men sedan blev det ingen ordning alls. När hans pappa Carl Adam dog, gav sig Claes August av till Motala och där upphörde alla spår i kyrkböckerna. Jag hade nästa gett upp mitt sökande, när jag för ett par veckor sedan sökte efter en annan Söderholmsläktning i KB:s digitaliserade dagstidningsarkiv. Plötsligt har jag fanjunkaren Claes Augusts namn framför mig på skärmen, hans vigselannons 1841. Han gifte sig med Linköpingsflickan Bernardina Augusta Apelgren född 1813.

Claes August kom till Stockholm efter avsked från Upplands kungliga regemente i Uppsala. Sara hittade honom först i Hedvig Eleonora församling. Sedan flyttade han 1840 till hörnet Urvädersgränd och Götgatan, kv Urvädersklippan större 15 i Katarina församling. Där var han skriven till 1845. Jag skriver inte att han bodde där, för det tror eller vet jag inte.

Nu fortsatte jag sökandet i dagstidningarna och hittade fyra tidningsnotiser 1851. Det hade gått tio år och smekmånaden var  definitivt över. Augusta ville ta ut skilsmässa och stämde sin make.

Session vid Stockholms rådhusrätt. Trägravyr av John Beer, publicerad i Ny illustrerad tidning 1877.

I första referatet från Rådsturätten i juni 1851 skriver tidningen Folkets röst att skilsmässomålet handlar om att Claes August har bedgått hor och bott tillsammans med en uppasserska som arbetar på Liljeholmens krog och med vilken han ska ha flera barn. Men han infinner sig inte i rättsalen, så man ajournerar sig.

Andra sessionen i rätten

Nästa notis är från förhandlingen i juli 1851. Nu är det Aftonbladet som publicerar en notis. Här får vi veta vad vittnena sett och sagt. Och Aftonbladet har mer koll på namn och yrken.

”Ett vid rådstufvurättens 3:dje afdelning anhängigt mål emellan f. d. Fanjunkaren Söderholms hustru och hennes bemälde man, angående af hustrun yrkad äktenskapsskillnad för med mångleriidkerskan Carolina Ringqvist begånget horsbrott, påropades åter i går till handläggning, dervid kärandens förr begagnade ombud sig inställde, hvaremot hvarken mannen Söderholm eller Ringqvist sig infunno. Fyra vittnen afhördes och berättade hufvudsakligen, att Söderholm och Ringqvist en längre tid bott tillsammans i ett enda rum, men intetdera av vittnena hade kunnat förmärka något brottsligt förhållande dem emellan. På fråga upplystes, att i rummet icke funnits mer än en säng, men om denna varit bäddad för två, kunder vittnena icke bestämma. Ett vittne intygade dessutom, att Ringqvist 1841, beklagat sig deröfver, att Söderholm gift sig, samt 1843 eller 1844 omtalat, att hon fött ett barn, hvartill Söderholm vore fader, äfvensom ett annat vittne upplyste, att de kallat hvarandra ”du”, – Målet uppsköts för flera vittnens hörande.” (Aftonbladet juli 1851).

Tänk att tilltala varandra med ”du” kan vara något man tar upp som bevis i rätten!

Tredje sessionen i rätten

Nästa förhandling äger rum i augusti och  Claes August vägrar fortfarande att närvara. Nu utfästs nytt vite. Det är ”judekommisionären” Jacobsson  (vilken titel!) som håller rätt på vitena.

Denna gång är ett nytt vittne på plats, Fru Anna Christina Sabelhjerta f. Lind, som inte har något nytt att komma med. Däremot kan hon berätta om rykten hon hört om att de sammanlevde. Jag ser framför mig en liten, torr, snipig kvinna som älskar att tala om andras tillkortakommanden. Hon är städerska och har vid 40 års ålder gift sig adligt med extra ordinarie kanslisten Carl Germund Sabelhierta och fått ta hand om dennes barn. De bor i kvarteret Häcklefjäll, precis som Claes August.

Adliga ätten Sabelhierta nr 186, utdöd ca 1853 i och med att Carl Germunds son försvann till sjöss.

Så kom domen i oktober. Det blev ingen skilsmässa på grund av Söderholms och Ringqvists eventuella samlevnad.

Jag letar mig fram genom Katarina församlings födelsebok för att se om jag kan hitta något barn fött 1843 eller 1844. Det finns mängder av små barn i boken som innehåller ”oäkta” barn, d v s barn födda utanför äktenskapet. De fick inte ens stå i samma bok som de ”äkta”. Sorgligast är alla barn som har ”okänd moder”. Då kan man räkna ut att dessa barn lämnades bort. Om Ringqvists barn med Claes August finns någonstans, så är det nog här.

Skiss av Fritz von Dardel, Nordiska museet

Men jag hittar mantalslängden för 1860 där faktiskt tvätterskan Carolina Ringqvist skrivit att Söderholm är inneboende hos henne. De bor tillsammans i kvarteret Häcklefjäll i Katarina församling.  fram till hans död 1863. Carolina fortsätter arbeta som tvätterska och flyttar senare till Kungsholmen där hon blir inhyseshjon. Hon som flyttat från Örebro där hon föddes till Stockholm för att finna lyckan som så många andra. Kanske var hon trots allt lycklig med Claes August.

Katarina Högbergsgata 26. Huset är idag rivet. Fotograf: Salin, Kasper (1856-1919) Stockholms stadsmuseum Fotonummer F 4022

Vad hände med Claes hustru Bernardina Augusta född Apelgren.

Jag hittar henne i Johannes församling i Stockholm. Där står hon som hushållerska 1855. Men inte som skild. I samma hushåll bor cigarrfabrikören Peter Bergström samt en lärling och en piga. Kan det vara så att Augusta ville ta ut skilsmässa för att kunna gifta sig med cigarrfabrikören? Att det var därför hon var så mån om att hitta vittnen till makens skörlevnad? Det var inte så lätt att skilja sig i mitten av 1800-talet. Och det största problemet var att det var maken som var hustruns förmyndare! Så det var alltså Claes August som bestämde över sin hustru och hennes leverne, trots att han bodde med en annan kvinna!

Troligen gick inte cigarrtillverkningen tillräckligt bra. 1866 flyttar Augusta och Peter till Koppetorp i Frödinge socken, Vimmerby, Peters födelseort. I kyrkboken står det faktiskt att Augusta är skild, men jag betvivlar det. Varför gifte de sig då inte, utan var sammanboende i så många år? Peter benämns som före detta cigarrfabrikör, en titel som han säkert är väldigt stolt över. Augusta står som hushållerska. 1895 dör cigarrfabrikören och Augusta flyttar nu till Motala. Hon är nu 82 år gammal och jag hittar inte fler spår i arkiven efter henne. Ännu ett sorgligt öde. Jag funderar så på hur det gick till när hon träffade Claes August.

Augusta  föddes i Linköping, dotter till stadsbokhållaren. Hennes faddrar vid dopet tillhörde Linköpings societet med borgmästaren i spetsen. Hon fick säkert en bra uppväxt och kanske var det så att unge Claes August som var ”Scholaris” i Linköping och skulle bli militär, var ett bra gifte. Men inte av kärlek. Det var ju inget ovanligt vid denna tid. Det handlade mer om allianser inom samma samhällsklass, allianser som skulle vara fördelaktiga. Men Claes August ville hellre leva med sin älskade Carolina trots att hon inte hörde till hans samhällsklass.

”En brud på Söder”, Fritz von Dardel, Nordiska Museet
Print Friendly, PDF & Email

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.