Julgåvor till de fattiga i Uppsala 1849

Jag letade egentligen efter Augustas blivande makes fotspår i Uppsala, där han studerade. Men av en händelse föll min blick på en notis om julgåvor i tidningen Upsala. Året var 1850. Rättare sagt så publicerades artikeln som en redovisning av julgåvor till fattiga under julhelgen 1849.

Här redovisas vilka som är givare och vad och hur mycket var och en har skänkt.

Jag tänker på dagens TV-galor för att samla in pengar till välgörande ändamål. Där skyltar gärna företag med hur mycket de skänker. Jag undrar om Bagare Holmqvist hade samma tanke när han skänkte 100 bröd, att folk skulle se att han var en givmild man, och välja honom som bagare framför bagaren Almberg som bara skänkte 12 bröd. Förmodligen inte. Men någon anledning måste ju finnas till att man publicerade hela redovisningen i tidningen.

Visst är det intressant att se vad folk kom och lämnade in. Det var en massa pengar förstås, men väldigt mycket mat. Korngryn, kalkon, ett halvt skålpund kabeljo, salt fläsk, ett halvt fat dricka, rågskorpor och vetebröd. Så plötsligt får jag syn på Augustas läkare i mängden givare, Professor Malmsten. Lite snål tycker jag allt, endast 3 riksdaler skänker han.  Med tanke på hur mycket pengar han fick under bordet för att bota Augustas Lungsot, men det var ju först 1852.

Längst ner finns fem anonyma givare, fast en av dem har ett adligt sigill. Jag kan just tänka mig att folk spekulerade i vem det var.

På nästa sida i tidningen redovisas hur alla gåvor fördelades. 186 portioner, varje portion bestående bröd, rågskorpor, sill, ljus och korngryn.

Boende på fattighuset, barnhuset, gubbhuset, slottshäktet, stadshäktet, herrhuset och invalidhuset fick mat under jul- nyårs och trettonhelgen. Inte särskilt lyxig julmat, och då undrar jag hur eländigt de hade alla andra dagar under året. Och hur kallt… Veden de behövande fick till jul kan ju inte ha räckt så många dagar.  Om jag räknar rätt fick de cirka 1/3 kubikmeter ved per person.

En god varm jul önskar vi alla våra vänner!

En grön jul, precis som 1850


Jag letar i Augustas dagbok efter skildringar av hur man firade jul. Men ingenting finns skrivet om det. Jag letar vidare  bland 1800-talslitteraturen och undrar om jag kan hitta något som någon annan skrivit om julfirande.

Hur mycket sanning finns det i Elsa Beskows beskrivning av Petter och Lottas jul, skriven i början av 1900-talet? Boken ska ju utspela sig på 1840-talet? Och hade Dickens A Christmas Carol utgiven 1843 nått Sverige?  Victor Rydberg var ju nästan årsbarn med Augusta, men Lille Viggs äfventyr på julafton publicerades inte förrän 1871 och Tomten först 1881. Lite magert alltså med julberättelser från 1840-1850.

 

Men kanske hade Augustas familj julgran i alla fall. Den tyska traditionen med julgranar började nå Sverige på 1800-talet. Och med tanke på Augustas svåger och välgörare som hade affärskontakter i Tyskland, kanske man tidigt tog till sig dessa moderna jultraditioner. Glögg och pepparkakor var i alla fall populärt. Och julgröt åt man.

 

Men idag, 23 december  2016 ser jag ut över vår gröna gräsmatta och kan konstatera att vädret är likadant som 1850, om det kan vara någon tröst.

 

”Julafton var en verklig vårdag, gården krattades och ingenting påminde om att vi befunno oss midt i vintern. Herr Lindgren åt Julgröten hos oss och julottan hörde vi en ledsam och långsam predikan af den gamle beskedlige prosten.”

Translate »