Etikettarkiv: Reseskildring

Res med oss i Augustas fotspår på Göta Kanal den 30 maj

Följ med oss på den Klassiska Kanalresan den 30 maj 2017!

Augusta skriver i dagboken om sin resa på Göta Kanal 1850; ”en av de vackraste man kan göra”  Augusta beskriver hur de vandrar till Vreta kloster, hur hon och resten av sällskapet sjunger Bellman på väg tillbaka till båten. Hon beskriver hur hon sitter och sover på däck eftersom det inte finns tillräckligt med hyttplatser.

Göta Kanal finns kvar precis som 1850 då Augusta reste där. Idag erbjuder Rederi AB Göta Kanal samma kanalresor. Under några försommardagar kommer vi att återuppleva Augustas kanalresa ombord på kanalbåten M/S Juno, byggd 1874 och världens äldsta registrerade passagerarbåt med övernattningsmöjlighet.

 

Rabatt på kanalresan

Göta Kanal Rederi AB erbjuder alla som vill följa med oss på Klassiska kanalresan från Stockholm till Göteborg den 30 maj-2 juni en rabatt på 20% av ordinarie pris. Det gäller bara denna avgång och endast nya bokningar. Vi tycker det vore väldigt roligt om vi fick medresenärer som är intresserade av att återskapa en 1850-tals kanalresa.

Under resan kommer vi att berätta mer om Augusta och hennes liv i mitten på 1800-talet. Vi kommer att resa i tidstypiska kläder. Det vore väldigt roligt om flera tycker om att klä sig tidstypiskt! Vi kan guida er till webbplatser där man blir inspirerad!

Fundera, men inte för länge. Det finns inte så många hytter, och det går inte som Augusta, att sova på däck!

 

Läs mer om Klassiska Kanalresan

Boka din resa hosRederi AB Göta Kanal. För att få ”Augusta-rabatten” ska du uppge bokningskoden ”1850”. Den fungerar bara när du kontaktar rederiet per telefon eller epost.

 

Vårt syfte med kanalresan

Augustas korta levnadshistoria beskriven i hennes dagbok och brev var det material vi började med att läsa. Vår tanke var att använda dagboken som en reseguide för vår resa i Europa. Men ju mer vi läste desto fler blev frågorna; hur var egentligen hennes liv? Skulle vi bättre kunna förstå hennes liv genom att resa på ett sätt, så likt hennes som det är möjligt, 170 år senare?

Historiskt återskapande är en metod som använts av olika projekt för att leva sig in i en historisk händelse eller en tidsepok. Vi kan inte leva exakt så som Augusta levde, men med hjälp av böcker och skildringar från mitten av 1800-talet försöker vi hitta en del pusselbitar. Och genom att ta klä oss i tidstypiska kläder och tillbehör kan vi bättre leva oss in i 1850-talets Augustavärld.

 

Sara Azzam och Kerstin Melin

Augustas resa på Göta Kanal – ”en av de vackraste man kan göra”

I mitten av juli 1850 reste Augusta med ångfartyget Götheborg från Söderköping till Göteborg för att vinka av sin bror August som skulle resa med fartyget Mimer mot Sydafrika.

Augusta börjar sin reseberättelse med att beskriva sina medresenärer:

Ett nygift par från, jag tror, Haparanda som såg ut att ennuyera sig förfärligt, occuperade en soffa, några enstaka fruntimmer, som tycktes ha jämmerligt tråkigt voro strödda här och der kring däck, och några herrar med stora magar promenerade med knarrande stöflar af och an och resonerade i landtbruk.

Resan fortsätter med bland annat strandhugg vid Vreta Kloster. Det var ont om hyttplatser så Augusta fick sitta och sova på däck under resan över Vänern. Där gick de på grund mitt i natten! Till slut kom de dock fram till Göteborg. Augusta och hennes bror reste sedan vidare upp till Marstrand och Strömstad för att träffa vänner under ett par dagar innan de återvände till Göteborg.

 

När August väl vinkats av på sin resa mot Cap, reste Augusta hem till Norrköping igen, denna gång med ångfartyget Thomas Telford. Nu gick resan bättre. Tydligen hade hon så trevligt att hon inte hade tid att skriva om det, mer än om den trevlige kaptenen!

Wår Capitain hette Krüger och var en mycket artig och charmant ung cavaljer, som uppfyllde alla en värds pligter på sin ångbåt. Han underhöll mig ganska angenämt under resan, som dessutom är en af de vackraste och behagligaste man kan göra och innan vi skiljdes åt i Söderköping kommo vi öfverens om att valsa första valsen på första Innosencen i Januari månad med hvarandra, få se huruvida deraf blir någonting eller ej.

Nej, det blev ingen vals med Capitain Krüger i januari. Augusta reste inte till Stockholm förrän i mars.

Annons i Tidningen för Wenersborgs stad och län 17 juli 1850 (KB)

Och vem var denne charmante unge capitain som fick Augusta att beskriva Göta Kanalresan som den vackraste och behagligaste resa man kan göra?

Jag fick leta länge innan jag hittade honom. Det som gav mig ledtråden till hans initialer C.H. och med stavningen Kreuger, i en annons för Ångfartygs-kommunikationer publicerad i Tidningen för Wenersborgs stad och län i juli 1850. Så småningom hittade jag hans foto i Marinens porträttsamling. Carl Henrik Kreuger föddes 1822. Han tog sjöofficersexamen 1838 (endast 16 år gammal!) Sedan praktiserade han bland annat i utländsk handelsflotta samt i brittiska flottan och blev 1846 premiärlöjtnant. Som ung sjöofficer fick han förordnanden på svenska civila fartyg under sommarhalvåren, bland annat postfartyg mellan Västervik och Visby men även kanalbåtarna på Göta Kanal. Det var där Augusta mötte honom sommaren 1850.

Han fortsatte sin karriär inom marinen och blev överste vid skärgårdsartilleriet 1866, var varvschef vid flottans station i Stockholm 1872—82. Han blev kommendör 1873 och konteramiral 1881. 1885 gick han i pension.

Att Carl Henrik valde sjöofficersbanan var säkert naturligt eftersom hans far, Johan Henrik Kreuger, var amiral, författare och uppfinnare. Fadern fick många intressanta uppdrag av staten bland annat återupprätta Sveriges relationer med Marocko 1822, samma år som Carl Henrik föddes.

”När konsulatsekreteraren Jacob Gråberg af Hemsö, som arbetade för den svenske generalkonsuln i TangerMarocko, fallit i onåd hos sultanen Mulay Soliman och blivit utvisad ur landet, skickades Kreüger 1822 som ledare för en liten eskader till Marocko. I Medelhavet bedrevs vid den tiden sjöröveri och sultanen krävde en årlig avgift av de länder som ville få ett skydd mot sjöröveri. Tvisten gällde att Sverige inte hade betalt avgiften för år 1821 på 20 000 piaster. Kreügers förhandlingar med sultanen lyckades över förväntan och inför hans avresa från Marocko mottog han ett brev från sultanen, där denne bland annat skrev: ”De tjugu tusen piaster, ni bort lämna för innevarande år, dem kvittera vi och utstryka härmedelst ur räkenskaperna, för ditt ansiktes skull och den möda, du gjort dig att komma hit”. ” (Wikipedia)

Carl Henrik Kreuger

Carl Henrik och kvinnorna i hans liv

Jag vet inte om Carl Henrik väntade på Augusta på Innocentbalen i januari 1851, men så småningom hittade han en annan hustru och fick sin förstfödda dotter 1856.

Carl Henrik var god vän och kadettkamrat med kung Oskar II, och hans andra dotter Elisabeth Stephens kom att bli Oscar II:s älskarinna. Elisabeths förstfödda dotter Florence var enligt obekräftade källor resultatet av hennes kärleksförhållande med kungen. Historien om Florence Stephens är en annan intressant historia! Läs mer om Husebyskandalerna på Wikipedia

 

Huvudbild: Gotha Canal Inauguration 1832 By Zg097qji (Own work) [CC BY-SA 4.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0)], via Wikimedia Commons

 

Med hjulångare mot kontinenten

”GAUTHIOD från Stockholm commenderat af Capt.P.G.Nylén” Detalj ur akvarell, Gez. von C.H. Hustede
 Sjöhistoriska muséet.

När jag började leta efter information om Augustas ångbåtsresa från Stockholm till Travemünde trodde jag att hennes berättelse var unik. Och visst är den det, inte många 19-åriga flickor gjorde en sådan resa 1847 och dessutom skrev om den.

Karl af Kullberg. Träsnitt av Evald Hansen.

Men så upptäcker jag ytterligare en reseberättelse. I november 2016 utkom ”En reseskildring från Europa 1842” i nytryck. Så lustigt att denna dyker upp just nu.  Karl Kullberg var författare och jurist. Han skriver om nästan exakt samma resväg som Augustas. Först med systerfartyget Gauthiod till Travemünde och sedan vidare ner genom Preussen, Sachsiska Schweiz och till Prag. Han beskriver hur han kom till Hamburg, där stan brunnit dagarna innan han anlände.

På ångbåten Svithiod 17 maj 1842 – Fritz von Dardel

Men inte nog med det. Nu hittade jag ytterligare en resenär 1842. Fritz von Dardel både skriver och tecknar under sin resa. Den gode Fritz hade fått ett års permission från Svea Livgarde för en badresa till A

 

ix-les-Baines. Och han reste med Svithiod ett par dagar efter Kullberg. Även han nämner branden i Hamburg.

Svithiod byggd 1837 och Gauthiod byggd 1841, var riggade hjulångare, ångskonerter. De ägdes av rederiet Schön & Co som tillhörde den s k Skeppsbroadeln.

Stockholm – Kalmar – Ystad – Travemunde – Lübeck var Sveriges första passagerarlinje till kontinenten. Resan tog 45 timmar och blev därför ett oslagbart alternativ till landsvägstrafik med diligens. Befälhavare på Svithiod och senare Gauthiod var Per Gunnar Nylén som var en mycket uppskattad kapten under många år. Han blev hyllad med ett hedersmedborgarskap i Lübeck 1862.

Augusta nämner inget om befälhavare eller medresenärer, varken på nedresan med Svithiod eller hemresan med Gauthiod, men förmodligen var det ”Gubben Nylen” som var skeppare.

Ur Augustas dagbok 1847:

”Sedan jag, med min näsduk, vinkat ett sista afsked åt mina, på stranden qvarstående vänner, egnades hela min uppmärksamhet åt vår sköna hufvudstad, som sedd från saltsjösidan erbjuder ögat en verkligt storartad tafla och öfvertygad om att ingenstädes i utlandet få se någon vue som dermed kunde jemföras, lemnade jag ogerna den svenska jorden. Det var min första utflygt från fäderneslandet, och den känsla jag erfor då Birger Jarls gamla residens allt mer och mer försvann för mina blickar, var ingenting mindre än behaglig.”

Men det blir bättre, Augusta! Snart kommer du till Kalmar. Och i höst, då reser Sara och jag i dina fotspår genom Europa!

Teckning av Gunnar Brusewitz – illustration till ”Det går an” av Carl Jonas Love Almqvist

Uppdatering 2018-01-23:

Nedanstående kunde boende i Kalmar läsa i Barometern 1842: