9. Johanna Cecilia Mary Lovisa Koch – A Beloved Friend

Cecilia Koch was ranked 7 out of the 92 girls who were confirmed with Augusta in St Jacob’s parish in Stockholm in May of 1844.

Two months earlier, Augusta had received a letter from her mother Anna. Augusta had been attending Mrs. Edgren’s school and boarding with the family Edgren, but now the Edgrens were moving to Morup on the Swedish west coast. Augusta and some of her classmates would be transferring to a school run by Miss Andriette Frigel. As Augusta would not board with her new teacher, the letter from mother Anna instructed Augusta to inquire about new boarding arrangements for the coming fall.

Loddby the 23rd, Saturday evening

My beloved child, I have now written to Mrs. Edgren and asked her where and with whom I shall let you stay; we will see if she knows a suitable place for you if you need to remain [in Stockholm]. It is truly a great sacrifice of me to let you stay up there for another year, I need you so much at home.

…It would be helpful and fun for both of you if Cecilia Koch made sure that she came to the same place as you – tell her that. Now ask Mrs. Edgren to find a good place for you and I will take care of the agreement when I come up. By the way, ask how much Miss Hellberg charges and find out what kind of person she is and with what kind of people she socializes, and if she can bring out into society those in her charge. It is very important to find a place that has a good reputation and where people are known for their honorable character. If you can find a place where they daily speak a foreign language, that would be good for you. Tell Mrs. Edgren that. If she knows of such a family and they could take you in, that would be very good. I think she knows many foreign families.

…Write to me soon and tell me what you know, also what Mrs. Edgren has said about you remaining in Stockholm if she thinks that’s what you should do. On Wednesday, I sent you your black everyday dress – I hope you have picked up the package. I hope you like it. There were also a pair of black silk gloves.

God bless you my own child and make you as happy as your mother wishes.

Well, Augusta did find a suitable family to board with – the family of Baroness Jaquette Ribbing. Not a foreign family but certainly one that met all the other wishes regarding reputation, character, and high society.

But what happened to Cecilia Koch who Augusta’s mother mentioned in her letter? And who was she?

Cecilia Koch

Johanna Cecilia Mary Lovisa was born on February 14, 1828, to Michael Koch (1792-1869) and his first wife, Johanna Amalia Fröding (1801-1830) on their estate, Vågsäter, north of Uddevalla on the Swedish west coast. The Koch family was a powerful and wealthy family in Uddevalla. Michael Koch was a major in the navy. He had even sailed to the West Indies. Later in life, he would live in Uddevalla and contribute to the establishment of a cotton mill and a railroad.

Cecilia’s father, Michael Koch. Painting by Pehr Södermark

Cecilia’s mother died in childbirth in 1830, leaving her husband with 2-year-old Cecilia, a 1-year-old son, and a newborn baby. As was common practice, Cecilia’s father remarried. He and his second wife, Emma Wilhelmina Iggeström (1809-1891), had 4 daughters and a son. The children Koch (those who survived to adulthood) had interesting lives and married well.

Cecilia’s stepmother, Emma Wilhelmina Iggeström. Drawing by Maria Röhl, 1839.

Attending Schools in Stockholm

When Cecilia became a teenager, it was time to send her to Stockholm where she would get a good education, be introduced into society, and attend balls and concerts with the unspoken aim of meeting some suitable and eligible young man. Augusta, who was a year older than Cecilia, had likewise been sent to Stockholm in the fall of 1842. Augusta was boarding with the Edgren’s but Cecilia was living somewhere else and just attending classes.

When Augusta started in Miss Frigel’s school in the fall of 1844, we don’t know if Cecilia was still in Stockholm. Augusta studied with Miss Frigel during the fall of 1844 and the spring of 1845. Then she moved back home to her mother at Loddby but stayed in touch with her friends through letters. There is a letter from Lotten Westman in Stockholm to Augusta, written on October 20, 1846, that mentions Cecilia:

You sent me greetings from Cecilia Koch. When you write to her, please send my sincere greeting. She is like a bright spot from our school days. I only knew her for a short time but I liked her so much. Greet her a thousand times. She is such a fortunate girl who gets to be with Mrs. Edgren. She must be so loved by all of those around her. My aunt had heard about it when she was in Varberg.

Does that mean that Cecilia didn’t continue studying in Stockholm but instead moved to Morup to continue studying with the Edgrens? It certainly reads that way. And it sounds like she was still living with the Edgrens in the fall of 1846.

Measles

The next letter that mentions Cecilia is from Augusta to Lotten Westman in January of 1847

Yesterday, I received a letter from Major Koch’s wife. Enclosed was the ring that Cecile always wore and which contained a lock of her hair. It was a dear memory of the untimely deceased childhood friend. She was too perfect to live here with us and, therefore, she also left us young. It was very thoughtful of Mrs. Koch to remember me.

Oh no, Cecilia died! I checked the newspaper and found her obituary. It stated that Cecilia had died at an age of 18 ½ years on October 23, 1846. She died peacefully at Vågsäter. I check her death certificate. She died from measles.

Measles epidemics were common and most started in coastal towns before moving inland. Gothenburg was one of those cities. A provincial doctor in the town of Vänersborg summarized the measles epidemic on the west coast of Sweden in 1846 as starting in the province of Bohuslän and arriving in Vänersborg at the end of October. It spread mainly through the schools and by December, most homes had reported cases.

Maybe Cecilia contracted measles while in school in Morup and died later at home? Morup is located on the coast, south of Gothenburg.

The 1846 measles epidemic was one of the worst in Gothenburg in the 1800s. Young children who had not been exposed during previous epidemics were vulnerable and around 10% of the young children in the city died.

Cecilia’s grave

Cecilia was buried in the Koch family burial place on a peninsula by Vågsäter. It is a beautiful place to visit today.

The family Koch’s burial place

The feature image is a detail from a painting by Christian Krohg, 1883.

10-årige Sven emigrerade ensam 1876

Sven Vilhelm Berg är 9 år gammal, men ska snart fylla 10 och han tycker att han är en stor kille nu. Men det tycker inte hans mamma. Hon kramar honom ofta och gråter. Men varför är hon så ledsen?

Under de senaste månaderna har mamma Anna Sophia blivit allt tyngre om magen. Sven ska snart få ytterligare ett syskon. Han har tre äldre syskon och två yngre. Han är precis mitt i barnaskaran när det nya barnet ska födas.

Han förstod hur ledsen mamma blev när de hittade pappa Vilhelm drunknad i höstas. Men varför är hon så ledsen nu och ligger och gråter på nätterna. Han vet inte att han om ett par veckor ska krama om henne för sista gången i sitt liv. Men det vet hon. Hon har fattat det svåraste beslut en mamma kan fatta. 

Anna Sophia Johansdotter föddes 1836 i Kisa. Hennes far var bonde och nämndeman och ägde en 1/2 mantals gård, Gudmunstorp (Gummestorp)

När Anna Sophia träffar sitt livs stora kärlek är hon i 20-årsåldern. Han heter Vilhelm Bernadotte Berg och är Augustas kusinbarn: Han har studerat i Linköping och hans föräldrar har nog stora planer för sin son. Bara det att de döpt honom till Bernadotte andas lite som att de hade stora förväntningar. Ett kungligt namn passar bra på den militära bana han gett sig in på.

 Han är äldste sonen till fanjunkaren Petter Berg. Där hemma finns inte mindre än 12 syskon så det är lite kärvt med ekonomin och Vilhelms mamma Mina, skriver brev till Augusta och ber om klänningar till sina döttrar. 

Anna och Vilhelm gifter sig på juldagen 1857. De flyttar till Stora Bräng. Nu lämnar Vilhelm det militära. Vi vet inte varför, men i Stora Bräng finns både ett garveri, färgeri,  och två kvarnar. Kanske har han fått arbete där. 

 Det dröjer inte länge förrän Anna Sophia är gravid. I september 1858 föder hon sin förstfödde son Per. De blir inte kvar länge i Bräng. Nästa gång vi hör talas om familjen är när Anna Charlotta föds 1862 i Sundbo och året efteråt, 1863, föds Amanda Sofia Vilhelmina.

1865 – 1867 bor de hemma i Gummestorp (Gudmunstorp), i Kisa igen. Kanske är det för att Annas mamma Brita är så sjuk i lungsot. Där föds Sven Vilhelm, vår nioårige hjälte. Nu är det svåra nödår och folk svälter. Anna Sophias mamma dör. Gården säljs och äldste sonen flyttar till Åtvidaberg.

 Anna Sophias yngre bror har som så många andra, utvandrat till Amerika. 

1867 flyttar familjen Berg till backstugan Änglunda under gården Linnäs i Tjärstad. Här kommer mamma Anna Sophia bo ända till sin död 1928. Men det ska hända mycket innan dess…

1868 föds Eva Maria Elisabeth, 1872 Carl Otto Hjalmar. 

Det är september 1875 och Anna Sophia har just upptäckt att hon är gravid igen, som om det inte räckte att mätta åtta munnar med det lilla de får ut från sitt hårda arbete. De har klarat sig genom svältåren i slutet av 1860-talet men nu skulle alltså ytterligare ett barn ha mat för dagen.

En dag i slutet av september är pappa Vilhelm Bernadotte borta. Han hittas drunknad i sjön Åsunden. Ingen vet om det är en olycka eller om han helt enkelt inte orkade mer.

I dödboken skriver prästen:

Drunkning med eller utan uppsåt i sjön Åsunden Efterlämnad maka i största fattigdom 3 söner och 3 döttrar alla omyndiga.

Och då har inte prästen räknat in det lilla barn som ska komma att födas faderlös i mars nästa år. Anna Sophia är förtvivlad. Den fina stolte sergeanten med det kungliga namnet är borta. Kvar står hon ensam utanför backstugan Änglunda med sina 6 barn, det yngsta är 2 år, det äldsta 17.

Mamma Anna Sophia fattar nu ett svårt beslut. Hon tänker att Amerika kanske kan rädda hennes barn från svält. Hennes bror har ju lyckats etablera sig där. Kanske har de till och med erbjudit sig att ta hand om ett av barnen.

Men vilket barn ska hon välja. 17-åringen arbetar redan och klarar sig. Döttrarna 14 och 13 år kan tjäna piga på Linnäs och hon vill nog att de ska konfirmeras innan de beger sig ut i världen. Valet faller på tioårige Sven Vilhelm.  Och han ska resa ensam. 

Anna Sophia går runt i den lilla stugan och plockar ihop den enkla kappsäck som ska följa Sven på båtresan, först till Hull i England och sedan över Atlanten. Hur ska den lille grabben klara sig? Men det är många som reser nu och de kommer ta hand om honom på resan, det är hon övertygad om. Bara han inte blir sjuk! Och hur ska han klara sig när han kommer fram till New York. Sedan ska han ju resa vidare till Iowa där släktingarna bor.  31 mars föder hon lilla Emelie Bernardina.

13 maj 1876 avreser Sven Vilhelm Berg mot USA. Mamma Anna Sophia gråter. Där står hon utanför den lilla stugan och kramar sin lille son. Hon kommer aldrig mer träffa honom. Han kommer på andra sidan Atlanten heta Swan William Burg, och det kommer gå riktigt bra för honom i det nya landet. Han blev omhändertagen av sin morbror och moster i Iowa. Han gifte sig och fick barn och har idag många ättlingar i USA.

Yngsta systern Emelie Bernardina kom senare att utvandra precis som alla sina syskon. Storebror Per August Berg utvandrade 1882 och blev litograf i New York.

 

Den enda systern som blev kvar i Sverige var Anna Charlotta. Hon bodde kvar hos sin mamma till sin död 1923.

(Bilden är inte från Änglunda backstuga och föreställer inte Anna Sophia)

De sista åren var alltså mamma Anna Sophia ensam kvar. Alla barnen var långt borta. Hon fick säkert brev från dem, men det måste varit väldigt ensamt. Jag undrar vad hon tänkte om sitt liv. Ångrade hon att hon inte reste hon också? Säkert var hon nöjd ändå, att barnen fick det bra i det nya landet. Mamma Anna Sophia blev 92 år.  Backstugan i Änglunda, där hon bodde i 60 år, i utkanten av Rimforsa är sedan länge riven. Men trakten är väl värd en Augustaresa när syster Sara kommer hem från USA igen. Sara utvandrade till Nebraska på 1980-talet.

Bilder:
Alberg Edelfelt: Boys playing on the shore, 1884 (Ateneum)
Albert Edelfelt: Children at the gate, 1884 (privat)
Foto Per Berg (Ancestry)
Foto Nordiska muséet: Backstuga Linnabacken, Bälstorp, Torsås sn.