Sommarbröllop 1853 i Morup – inköp av slöja, myrten och Wiener Confiturer

I Kvillinges vigselbok kan man läsa:

Den 8 augusti 1853 vigdes Adolf Leonard Nordvall, Lektor vid Strengnäs Gymnasium med Rosalie Emelie Augusta Söderholm, dotter till framlidne kapten Söderholm och dess Enka.
Giftoman Bemärkta Enkefru Söderholm
Lysning ägde rum den 10, 17, 24 juli 1853.

Augusta har nu slutat skriva dagbok och brevväxlingen sommaren 1853 är knapp. Det finns ett brev som Augusta skriver till sin blivande svärmor, Ulrica Christina Callerström, 29 juli i Varberg. Och det var inget vanligt brev, det var en inbjudan till bröllopet!

Min Vördade Svärmor!

Som min Adolf idag skrifver till det kära barndomshemmet, så tar sig hans blifvande maka den friheten att äfven besvära sin vördade Svärmor med några rader.

Adolf har säkert berättat Mamma att jag i vinter olyckligtvis varit mycket sjuk och ännu ej är fullkomligt återställd, ehuru mycket på bättringsvägen. Till följd deraf har min lifligaste önskan varit att få göra mitt bröllop så obemärkt som möjlig, helst jag alltid tyckt att detta är en högtidlighet som ensamt rörer de båda contrahenterna och deras nermaste anförvanter, och för de öfriga vännerna vanligen är en temligt likgiltig ceremoni. Adolf och de mina har ej satt sig emot denna min önskan, men efter mycket rådplägande åter och fram, blef det i går beslutadt att vi om 14ton dagar skola tillhöra hvarandra af fullkomlighet.

Nu vore det en innerlig fröjd för oss alla att vid detta tillfälle få se min Adolfs Mor här i Warberg och om det låter sig göra beder Mamma mig till Svärmor framföra tusende välkomsthelsningar, i hvilka jag äfven förenar mig.

Vördnadsfulla och Tillgifna
Augusta
Warberg d: 29 juli 1853

Men hur var det nu, gifte hon sig inte i Kvillinge i Norrköping som det står i vigselboken? Det är synd att det inte finns några noteringar eller dagboksanteckningar från denna sommar, men det finns faktiskt andra noteringar som man kan pussla ihop!

Som en bröllopsdikt

En morgon i december 2018 vaknar jag tidigt. För att inte väcka övriga huset, ligger jag och surfar i telefonen. Jag går igenom mina inscannade bilder från Augustas kassabok 1853. Så faller min blick på den sommarens utgifter. Och plötsligt har jag hela Augustas bröllopshistoria serverad. Augustas utgifter blir som en vacker liten bröllopsdikt:

Juni:

Siden 66,24

Medicamenter 7,-

Sömmarlön 5,-

En halmhatt 8,-

Resa från Stockholm 28,24

Dito till Göteborg 33,-

Resa till Warberg 7,44

 

Juli:

Öhl och win 3,24

Begagnat en vagn 1,28

Bad 1,24

Concert 3,-

Band, spetsar, tyll 3,-

Begagnat en båt

En slöja 3,34

 

Augusti:

En silkesschawl 7,32

Win, öhl 7,32

Myrten 2,-

Winer Confiturer 53,-

Utgifter på Morup 15,-

Resa landvägen från Warberg 120,-

Queen Victoria 1847, porträtt av Franz Xaver Winterhalter (Wikicommons)

Vad kunde jag nu läsa ut av denna kassaboksdikt. Jo, att Augusta faktiskt reste till Warberg via Göteborg. Och innan dess sydde hon upp en klänning av siden och köpte sig en ny hatt i Stockholm. Sedan reste hon till Warberg och kurerade sig och roade sig under juli månad. Hon köpte en brudslöja, en silkessjal, och myrten. Hon hade alltså en myrtenkrona! Myrten var på modet istället för krona. Både drottning Victoria och prinsessan Lovisa hade haft myrtenkransar vid sina bröllop.

Och så står där att de har utgifter i Morup, som ligger söder om Varberg. Det var ju dit hennes lärare, Pastor Edgren och hans fru flyttade.

Plötsligt står det helt klart för mig, tänk om det var pastor Edgren som vigde dem!  Inbjudan till bröllopet som Augusta skickade till sin blivande svärmor var daterad den 29 juli. Där skriver hon att de beslutat gifta sig i Varberg 14 dagar senare, och då borde bröllopet ha gått av stapeln den 12 augusti. Men i kyrkoboken står 8 augusti. Eller åkte de hem till Norrköping i alla fall, det står ju så i kyrkboken i Kvillinge. Jag får inte ihop det.

Pastor Edgren

Johan Fredrik Edgren och hans tyskfödda hustru Louise Dethmar gifte sig 1838 och startade en liten flickpension i Stockholm. Det var där Augusta studerade i tre år 1841-1844 och hon bodde under den tiden hos dem. När Augusta bodde hos dem, hade de två små barn, Julius född 1839 och Therese född 1840.

Till Augustas stora sorg upphörde skolan 1844 då Johan Fredrik fick tjänst som kyrkoherde i Morup. Där föddes dottern Cecilia 1844. Augusta fortsatte att brevväxla med Louise i Morup. Tyvärr har vi inte kvar dessa brev. 1853 i januari dog Louise under svåra plågor. Jag ser i dödsboken att det var bröstsmärtor, förmodligen lungsot eller kanske lungcancer.

Adolfs utgifter för bröllopet

Nu tar jag fram Adolfs utgiftsnoteringar i hans almanacka. Den är inte lika omfattande och inte alls lika prydligt skrivna, riktigt slarvigt skrivet faktiskt!

Resa till Norrköping och Linköping 14:24

Resa till Varberg via Göteborg 50:24

Hyra, Caffe o Dopp 50:-

200 cigarrer 9 RDR

Dopp 6

Doktor 10

Boklån 1

Bad A 5

Skrädd 5

Societetsafg. 6

Postporto 4

Ring 22

Se där,  Adolf köper Augustas vigselring i Varberg!

Det intressanta är att Augusta när hon kommer hem till Kvillinge, betalar prästen och klockaren i hemförsamlingen för bröllopet. Det var en del av prästernas inkomst, och när bröllopet ägde rum på annan ort var man tvungen att ersätta prästen i hemförsamlingen ändå! Så det är inget bevis för att Augusta gifte sig i Norrköping. Jag letade vidare efter spår av hennes vigsel, för jag var ganska säker på att hon faktiskt gifte sig i Varberg.

Maj 2019

Ett halvår senare bestämmer jag mig för att ta reda på hur det faktiskt låg till. Om det var så att pastor Edgren vigt paret, skulle det kunna finnas en post i Morups församlings bokföring, att han mottagit en slant för deras vigsel. Jag tog reda på att kyrkans bokföring skulle finnas hon Riksarkivet i Lund. Så jag bestämde mig för att kontakta dem och beställa kopior av bokföringen. Men innan jag skickade iväg min förfrågan tog jag en sista titt i kyrkböckerna i Morup. Jag hade letat där förr, i Lysnings och giftermålsboken. Så plötsligt dyker det upp en annan bok på skärmen, för just 1853. Den har jag inte sett tidigare. Jag bläddrar febrilt i de digitala sidorna. Så faller blicken längst ner på skärmen.

Utdrag ur vigselboken i Morup
Utdrag ur vigselboken i Morup

Där står deras namn, Augusta och Adolf. Pastor Edgren vigde dem i Morups kyrka den 8 augusti 1853.

Varför kunde prästen i Norrköping inte noterat det, att bröllopet ägde rum i Morup! Det hade besparat mig många timmars letande. Men nu äntligen vet vi att Morup var Augustas bröllopskyrka. Och extra roligt blir det att vi om en månad reser just till Morup på vår Västkustsejour!

Prinsessan Lovisa hade också Myrtenkrans
Prinsessan Lovisa hade också myrtenkrans! Detalj av Litografi av A. Weidel. Hovliv, Karl XV och Lovisas av Nassau-Oraniens förmälning 1850. ”Förmälningars-processionen vid hemkomsten till Kongl. slottet den 19 juni 1850.” (Wikicommons)

 

 

Huvudbild: utsnitt ur Stockholms mode-journal: Tidskrift för den eleganta werlden 1853 (Wikicommons)

 

 

 

Icke vill jag dö nu då min lycka blomstrar som skönast!

Augusta och Adolf var nygifta. Det var augusti 1853 och paret hade precis kommit hem från sommarsejouren i Varberg. Augustas lungsot verkade dessutom vara mycket bättre. Allt verkade hoppfullt och Augusta var lycklig.
Då slog koleran till i Norrköping. Under mitten av 1800-talet härjade flera koleraepidemier i Sverige, oftast på sensommaren.
Adolf hade redan rest vidare till Strängnäs för att iordningställa parets lilla röda hus på Lilla hospitalsgatan. Augusta skriver till honom från Loddby:
6 september 1853
Ännu, min älskade äro vi alla friska här ute på Loddby, och Himlen gifve att det länge måtte få fortfara så! Min goa Far har ännu stora ord på tungan, men de sitta ej fast i hans öfvertygelse. Han iakttager alla möjliga försiktighetsmått och är på intet vis angelägen om att resa åt Staden. Derinne dö de som flugor och vi ha redan hört talas om flera bättre personers frånfälle, men värst grasserar dock choleran bland arbetsklassen.
I brevet berättar hon för Adolf om alla de försiktighetsåtgärder de vidtagit för att undgå att bli smittade. Med dagens kunskap låter de lite absurda. Men då visste man inget om bakterier eller hur kolera smittade, så de gjorde nog så gott de visste. Augusta skriver att hon är varmt klädd i dubbla yllesjalar, trots att det är varmt och vackert väder. Hon behåller kängorna på, även inomhus. Augusta vill ju inte dö nu i kolera, när hon äntligen verkar ha fått ordning på lungsoten.
Ack! Icke vill jag dö nu då min lycka blomstrar som skönast, nu då jag har någon att med den innerligaste tillgifvenhet sluta mig till, nu då jag är älskad af min Adolf. Wet du, du kära, dyra Adolf, hur tomt här är efter dig, hur ledsamt din Augusta har, och hur rädd jag är att choleran skall komma till Strängnäs? Ack: du vet icke du hur gerna jag nu vill lefva. Min älskade, älskade Adolf, lef väl! Herran beskydde och bevare dig: och Gud gifve mig snart den fröjden att få hvila mig vid ditt hjerta
På Loddby gör man vad man kan för att hålla koleran borta. Inga gäster tas emot, åtminstone inte från Norrköping. Man röker rummen, förmodligen med enris. Så nämner Augusta att hennes mamma skakat ner äpplena ur Astrakanträdet.
Alla de sköna, klara, förledande astrakanerna ha blifvit nedskakade, så på den vägen kunna vi numera ej ådraga oss choleran.
När jag läste om äpplena i brevet, tyckte jag det lät väldigt konstigt. Varför skakade de ner dem?
Jag började läsa andras beskrivningar om kolera från denna tid. Man trodde att sjukdomen spred sig via dålig luft och osunda dunster, så kallad Miasma. Det var därför de vädrade och rökte ut bostäderna. Men det där med äppelträdet kunde jag fortfarande inte hitta någon förklaring till förrän jag läste en roman om 1830-talets Uddevalla. Där nämndes att dimman och dunsterna brukade fastna i träden. Kunde det vara orsaken, att smittan fastnade på frukten?
Jag började googla på fruktträd och kolera. Det gav resultat. Omogen frukt trodde man kunde sprida kolera och även potatis! Det läste jag i flera beskrivningar.
Så av en händelse hittade jag en bok på ett antikvariat på Drottninggatan. 1834 Året då koleran drabbade Stockholm av Eva Langlet. En intressant skildring av det svenska samhället och hur det drabbades av koleran, om dåtidens kunskap och mediciner. Jag undrar så vad det var för medicin Augusta tog i förebyggande syfte.
Tack för medicamenterna. Jag tar ordentligt in utaf dem och min älskade Adolf kan vara säker om att så framt försiktighet är ett preservatif mot cholera, så är din Augusta räddad undan den gemena sjukdomen. 
Ja, hela familjen klarade sig faktiskt från koleran, både vid detta och senare utbrott, men det berodde nog mer på friskt vatten i brunnen än på den ”rysske öfverläkare Thielemans choleradroppar”.
Och av en händelse hittade jag en bild på Thielemans choleradroppar från apotekare Asker på apoteket Lejonet i Norrköping (Det var Asker som köpte Loddby 1857!)
“SLM 34162 4 – Apoteksflaska, Thielemans koleradroppar, apoteket Lejonet i Norrköping,” Sörmlands museum, hämtad 6 maj 2019, https://sokisamlingar.sormlandsmuseum.se/items/show/320639.

Augusta’s First Love

Spring, the Fence by Václav Brožík
Spring, the Fence by
Václav Brožík

”They are not long, the days of wine and roses:
Out of a misty dream
Our path emerges for a while, then closes
Within a dream.”

(Ernest Dowson, Vitae Summa Brevis)

The Summer Sejour to Gustafsberg, 1845

In the summer of 1845, Augusta turned 18. She had just finished her schooling in Stockholm and maybe her mother Anna thought it was time for her to meet a suitable young man. Why not at a seaside resort on the Swedish west coast?

During the spring, the resorts and spas advertised their facilities, the healing benefits of their mineral waters, and what the guests could expect with regards to entertainment and food. There were several resorts on the west coast. Mother Anna decided on Gustafsberg, a fashionable spa close to the town of Uddevalla.

Advertisement for Gustafsberg's Spa in Aftonbladet, 8 May 1845
Advertisement for Gustafsberg’s Spa in Aftonbladet, 8 May 1845
Mother Anna’s letter to Augusta, April 1845

“Your brother today gives you a present of 10 Rdr Bco that he wants you to use for making a dress of the silk fabric he gave you for Christmas as he heard that I have no money for that.”

Anna then gives Augusta advice about an alternative use for the money, such as making a small coat or collar to go with her black dress, and the importance of black lace on such an item because at the spa, “you can’t just run around in your little blue [dress]”. Final fashion decisions can wait until after the 1st of May.

“I am currently having your straw hat refurbished for everyday wear. I will send it to you when it is ready. I can’t afford to buy more than one so it has to be fairly beautiful. You asked me to sell the jewels. First of all, it wouldn’t be enough and secondly, you would not get paid enough. But on the other hand, it would be to your advantage if you used them yourself.”

I always have so much to do and a thousand expenses for this costly journey. We have to be there just before Midsummer and must necessarily be back here again 8 days before Lejdenfrost’s return, so we will spend 8 days there during the 2nd term. Many rooms have already been taken for the 1st term so I don’t think that will be a problem.”

Emilia Breitholtz' letter to Augusta - postmarked in Stockholm, 30 June 1845
Emilia Breitholtz’ letter to Augusta – postmarked in Stockholm, 30 June 1845

That is all we know about Augusta’s and her mother’s visit to Gustafsberg. Augusta didn’t start keeping a diary until 1847 and there are no letters from her during this time. But she did save an envelope of a letter that was addressed to her at Gustafsberg. From the coat-of-arms on the seal, we could discern that it was from the family Breitholz, so most likely from her friend Emilia Breitholtz.

Augusta’s First Love

Did Augusta meet a suitable young man at Gustafsberg? The clue is a letter from her friend Lotten in the fall of 1845. Augusta must have written to Lotten about her summer sejour and about a young man who she realized she could not marry.

Lotten’s letter to Augusta, October 1845

“My own beloved girl!

You can’t believe how happy I got when I received your dear, loving letter. You really made your poor friend wait for it; but I will not scold you, only thank you from my heart that you remembered your Lotten and, even more so, because you want to write to me in full confidence. You can’t believe how happy it made me. Thank you so much my little Gusta.

Believe me, I will not betray your trust. In my heart, you can lay down both your joy and your sorrow.

I am very sorry my good Augusta that you cannot get your relatives’ permission to a choice that your heart has made. Augusta! I am totally inexperienced in these things, but I love you so much because you listened to your senses instead of your heart which, sadly, many do not. But what would the result be? Indeed, poverty and misery. And I truly believe that ”when Poverty enters through the door, Love flies out of the window.” Perhaps I would not believe that if I had been in love myself, but there are too many stories confirming that the proverb is true. But Augusta, it is difficult for a young heart to accept that matters of money could separate two people who love each other. It’s really strange.

I want you to promise me something, my good Augusta. Don’t get married so soon, before you have had a chance to choose. Do not believe, because your first love could not be fulfilled, that you cannot be happy with someone else. You could find a man for whom you have deep respect and who would also be a good friend. But dear Augusta, be careful. I really shudder when I hear about these engagements settled during a ball. Imagine, frivolously entering into a bond for life! Your whole life! When you think about it, it’s horrible.

So you should be careful in making the right choice. Sweet Gusta, promise me that, do you hear me! You’re still so young. You know how deeply your Lotten cares for you and how happy I want you to be. Maybe you think I have given a long sermon, but I may be excused by my friendship for you. One thing, when you really want to pour out your heart, write to me.”

Lotten’s letter to Augusta, November 1845

“You can’t believe how I both laughed and was ready to weep over your love, as you and I call this infatuation. I was glad because you would never have been able to get the one you loved anyway. But I was sad, as you weren’t able to distinguish between a fleeting infatuation and true love. You would never have mistaken it if you had thought it over and tested yourself. What was it that you actually loved about him – his looks and some chivalrous traits? That is obvious because certainly, you couldn’t judge his character during a bathing-sejour when he perhaps always made you his [?]. And thus, he only showed his beautiful side. I only wish (and excuse me for this wish) that he will also just as easily bear the loss of you.”

Our Upcoming Summer Sejour to Gustafsberg

This summer, Kerstin and I are making our own summer sejour to Gustafsberg. We are going to stay in the bathhouse from Augusta’s time – now a hostel. And we are going to swim in our authentic bathing dresses that we are making. Let’s see how that goes! And we are going to visit the archives and see what entertainment they offered during the summer of 1845.

And maybe, just maybe, we can find a log of guests in 1845 and possibly find some candidates for Augusta’s first love?

I can only hope.

Gustafsberg in 1841
Gustafsberg in 1841