Grattis på 190-årsdagen, Augusta, på sjusovaredagen!

27 juli 1847 föddes Augusta Söderholm på Stora Gålstad i Slaka församling i utkanten av Linköping. Endast en anteckning om födelsedagsfirande finns i hennes dagbok. Det är 1851. Augusta firar födelsedagen med att gå till nattvarden.  Kanske ansågs födelsedagsfirande fortfarande lite syndigt,  ”att fira den dag då man fötts till det av arvsynd belastade jordelivet”. (Intressant att detta citat använts flitigt på nätet, men ingen kan ange en källa!)

Namnsdagar var däremot helt acceptabelt att fira. Det var ju en hyllning till de helgon och martyrer, vilkas namn fanns i den gamla kalendern. 27 juli, Sjusovaredagen, var faktiskt tillägnad sju martyrer som sov i 100 år enligt legenden. Jag återkommer till  namnsdagsfirandet den 9 september, Augustadagen, enligt kalendern 1847.

Födelsedagskalas – en illusion

Men om vi nu roar oss med att måla upp ett kaffekalas i den vackra matsalen på Loddby, med utsikt över trädgården. Augusta var romantisk och hade säkert uppskattat att vi firade henne även profant.

Manglat linne på det långa bordet, en stor urna med renässansrosor från trädgården, plockade av husan på morgonen. Skira kaffekoppar kanske av Meissenporslin som Augusta inköpt under sin Tysklandsresa och slipade kristallglas. Karaffer med sött vin och lemonad för att svalka gästerna i den varma julidagen. Solstrålarna som letar sig in genom de öppna dörrarna mot trädgården. Mitt på bordet en födelsedagstårta.

Och se där, där har vi Leijdenfrost i ny rutig väst, och mamma Anna i grått siden. Nyss har droskan från Fullersta anlänt med Albert och Mina Schubert. Och här kommer nu dagens födelsedagsbarn, Augusta, klädd i ljusrosa sidenklänning in från det angränsande rummet, det med taffeln. Hon har precis sjungit och spelat O, ljuva sommarfläkt av Adolf Fredrik Lindblad, bygdens store tonsättare.

Tårta

Victor Gabriel Gilbert, The birthday cake

Vilka tårtor åt man i mitten av 1800-talet? Det finns en berömd Runebergstårta som  Johan Ludvig Runeberg ska ha ätit varje dag. Enligt de 1800-talsböcker jag läser talar man mer om att äta kakor, både småkakor såsom ingefärskakor och mjuka kakor. Ingefära och kardemumma verkar vara en vanlig kryddning. Annars är Mazarinkaka en gammal goding med rötterna i 1700-talet. Macaronger är också ett arv från samma tid. Vi kanske ska fylla kaffebordet med flera olika sorter, kanske sju.

Lyrik?

En liten dikt kanske Augusta skulle uppskattat att vi deklamerat. Jag väljer en vers ut Tegners Frithiof och Ingeborg.

”Den första blomma, våren födt,

det första smultron, som blef rödt,

det första ax, hvars guld blef moget,

dem bjöd han henne gladt och troget.”

Tegnér är Augustas favorit för tillfället.

”Jag har köpt mig Tegnérs samlade skrifter och jag har ett par dagar så svärmat med Frithiof o Ingeborg, med Axel och hans Ryska brud att jag fruktar jag till slut blir mjeltsjuk af att läsa ”om allt det sköna som ej finnes här. Med Tegnér lyftes man på fantasiens vingar upp i en bättre och skönare verld än denna, man andas der uppe på höjderna en renare luft, man lefver der med idel höga, ädla och ljusa gestalter som tala det skönaste mest klingande språk, man svärmar med honom så att man glömmer jorden.”

Men nu tog hon väl ändå i.  Loddby som är så skönt och vackert och havsluften så frisk som sveper in från Bråviken.

Födelsedagspresenter var nog inte så vanliga än, men kanske hade någon av gästerna med sig en ny diktbok till Augusta, det skulle jag haft om jag bara varit med!

Augustas poesibok

 

I Lübeck börjar vi med vinhandeln

Jag har aldrig varit i Lübeck. Ändå vandrar jag gata upp och gata ner där sedan ett par dagar tillbaka, fast i böckernas värld. I Thomas Manns Buddenbrooks. Fascinerande bok! Men innan jag satte tänderna i 29 timmars uppläsning av boken började jag titta närmare på Gamla stan i Lübeck. Det är ju där vi börjar vår Tysklandsresa i slutet av september. Augustas svåger var textilfabrikör och senare ullimportör med Lübeck som handelsförbindelse. Det var därför Augusta och hennes mamma fick ett så varmt välkomnande av familjen Rehder. Peter Rehder var köpman och speditör för varor till Sverige.

Att söka information på tyska nätet är inte helt enkelt, när man till slut hittar inscannat material gäller det att kunna tyda den tyska frakturstilen och inte minst förstå tyska språket! Men sakta tar vi oss fram genom dokument i tyska bibliotek. I Lübeck finns adressregister och det var där vi kunde hitta familjen Rehders adress.

När jag så plottar in Rehders adress Alfstrasse 72  i Google maps 2017, dyker ett bekant namn upp på gatan bredvid. Weinhandlung Tesdorph. Augustas väninna i Norrköping hette ju Mina (Vilhelmina) Tesdorpf och hennes pappa hade ju vinhandel i Norrköping!

Jag söker vidare på Minas pappa Johan Jakob Tesdorpf och till slut efter att ha gått med i ytterligare en dyr släktforskningssite hittar jag kopplingen till Lübeck. Vilken fullträff, vinhandeln på Mengstrasse ägdes av Minas farfar. Han hade gift sig i Bordeaux och flyttade sedan tillbaka till släktens vinhandel i Lübeck. Minas pappa var yngste sonen i familjen och etablerade sig i Norrköping som vinhandlare och hade stor framgång med sitt företag där. Fortfarande finns Tesdorpfska huset kvar.

Åter till boken Buddenbrooks, Thomas Manns släkthistoria, som var anledningen till att han fick Nobelpriset 1929. Även här finns familjen Tesdorpf med, under fiktivt namn! Så nu har jag lyssnat mig igenom en otroligt bra beskrivning av handelshusens verksamhet, familjelivet, Lübecks styrelseskick, vad man åt och drack och hur man roade sig. Ja till och med en beskrivning av huvudpersonens lillasyster som dör av Hjärntuberkulos. Det var ju förmodligen det som Agusta dog av.

Nu kan man ju undra om Augusta även besökte Minas släktingar, eftersom de bodde på gatan bredvid. Det är ganska roligt just nu när Sara och jag befinner oss på olika kontinenter. När jag till slut somnar över mitt forskande och skickar resultat till Sara, har jag i mailkorgen när jag vaknar, det som Sara nystat vidare på under natten. Familjen Rehder i Lübeck är nästa familj vi forskar i just nu. Deras hus finns kvar och är idag världens mysigaste hotell!

Augustas bibliotek – vi samlar på 1800-talslitteratur

För några år sedan besökte jag Skoklosters bibliotek. Högst upp under slottets tak gömmer sig 7 rum fyllda med böcker. I tisdags var Sara och jag där igen. Vårt bibliotek hemma är ju inte lika omfattande, men sedan hösten 2016 har Sara och jag lånat och köpt in en trevlig liten samling som handlar om 1800-talet och speciellt tiden 1830-1860.

En ny ”kusin”

Förra veckan träffade vi en ny trevlig bekantskap. Johan S. är avlägsen ”kusin” till oss och hade hittat vårt Augustaprojekt på nätet. När vi på fiket på Historiska museet träffades för första gången, plockar Johan fram en underbar liten bok från 1857 som vi får låna. ”Jernvägsskola” är en bok som förklarar vad en järnväg är. Boken är Augustas kusinbarns lärobok. Det är ju precis vad vi behöver läsa och precis vad Augusta skulle behövt läsa inför den första turen med ”jernbanan” i Tyskland 1847.

Vi är generalister

När vi kom hem efter några timmars roliga utbyte av släkthistorier, funderade vi på om vi skulle göra en lista över alla böcker vi läser. Det kan ju finnas fler intresserade som vill ta del av vårt bibliotek. Där finns nu böcker om väldigt många olika ämnen. Vi är ju inga specialister på något av ämnena, däremot börjar vi bli ganska bra generalister genom att läsa lite av allt.
Vårt mål med läsandet är att lära känna Augusta. Dagboken ger faktiskt inte så mycket vägledning. Därför är det viktigt att hitta litteratur om allt som påverkade hennes liv och även andra dagböcker. Början av 1800-talet var en brytningstid. En nyrik samhällsklass växte fram i och med industriernas etablerande. Gods och gårdar var nu inte enbart för adeln. I Augustas umgänge fanns många entreprenörer som skapade sig förmögenheter. Man behöver bara gå till hennes egen svåger och välgörare. Men vi läser inte enbart böcker om samhällets omvandlig. Det har nog inte undgått någon att vi håller på med återskapande och då främst på det textila området. Några fina böcker har vi hittat både på museer och på antikvariat.
Ta gärna del av vår bokskatt. Vad som är spännande är att fler och fler böcker nu finns att läsa digitalt. Litteraturbanken är en trevlig sajt och Projekt Runeberg likaså.
Här hittar du vårt lilla Augustabibliotek