Jag har fått brev från Augusta, avsänt 1850!


Nej, det är inte Postnord som tagit så lång tid. Brevet (eller breven) är inte ställda till mig utan till Augustas vän André Oscar Wallenberg, den hederlige Olle, som Augustas mamma kallar honom.

I somras gjorde Sara och jag en resa från Göteborg till Strömstad. Det var den resan Augusta gjorde 1850 tillsammans med sin bror August. Då visste vi inte att Strömstadsresan var ett sätt att fördriva tiden i Göteborg, i väntan på att August skulle mönstra på ett fartyg. Vi visste att han reste iväg med Briggen Mimer till Sydafrika.

Så i september i år fick jag ett mail från vår syssling som hittat en kopia av ett brev Augusta skrivit till André Oscar Wallenberg, där hon tackar honom för hans hjälp att ordna resan med Mimer. Hon berättar om deras resa på Göta Kanal och hur de blev fördröjda i Göteborg på grund av kapten Natt och Dags svägerskas frånfälle. Förutom brevkopian fick jag även en lista på brev som Augusta skrivit till Wallenberg. De var goda vänner, ja även brodern August och Augustas svåger Lejdenfrost umgicks med Wallenberg.

Dessa brev finns i Wallenbergsstiftelsens arkiv och är inte tillgängliga annat än för disputerade forskare inom ekonomisk forskning. Det är väldigt långt ifrån vad jag är och gör. (Fast jag jobbade ju på bank i 33 år…)

Men just idag anlände breven från 1850-talet i min epost. Arkivet hade gjort ett undantag och scannat av breven åt mig. Jag blev så glad!

Visst känns det märkligt att sitta här med brev från 23-åriga Augusta där hon kommenterar Wallenbergs yrkesval. Han lämnade sin officerstjänst i Flottan för att satsa på, ja de flesta känner säkert till vad Wallenberg ägnade sig åt sedan, starta bank.

Men bland breven fanns även ett brev jag inte väntat mig, ett brev från brodern August till Wallenberg, där han bönar och ber honom hjälpa till att ordna en fartygsplats åt honom sommaren 1850. Det var alltså så det började.

Så här skriver August med en handstil som är långt ifrån lika prydlig som hans lillasyster Augustas.

… saken är den att mitt bröst blir allt sämre och sämre, min doctor har sagt mig att det bästa botemedlet är varmare luft och sjön.

August frågar i brevet om Wallenberg känner någon trevlig kapten på ett skepp eller en brigg. Han har tänkt sig en resa på 1-2 år mellan olika hamnar.
Så avslutar han brevet med ännu än vädjan:

Om jag ej gör dig för mycket besvär, beder jag dig af allt mitt hjärta hjelpa mig att komma ut, ty jag är värkligt eländig.
Gör hvad du kan för din af hjärtat tillgifne vän
A W Söderholm

Och för att verkligen understryka behovet, skriver mamma Anna ytterligare några rader:

Hederlige Lieutenant Wallenberg
Af ovanstående epistel, ser ni den stackars Augusts önskan och lif”

Hon önskar att Wallenberg hittar ett skepp som gör resor på Medelhavet och att han ska vara borta i minst ett år.

Nu sitter jag här och tänker tillbaka på vår allra första Augustaresa på Göta kanal 2017. Det var den resan Augusta och brodern August gjorde för att August skulle mönstra på briggen Mimer i Göteborg. Vi fick alltså historien om Augusts sjöresa i omvänd ordning, med brevet till Wallenberg sist. Men nu har alla pusselbitarna fallit på plats. (Och nej, vi har inga planer på en Augustaresa till Sydafrika med segelfartyg, men kanske en tur med briggen Tre Kronor i Stockholms skärgård nästa sommar!)

Tyvärr hjälpte inte sjöluften August. Han fick göra en operation i Cap. Antagligen tog man bort en bit av lungan. Året efter kom han hem till Loddby igen.

August dog i TBC i december 1853.

Bilder:
Briggen Tre Kronor, foto: Kerstin Melin
André Oscar Wallenberg,  Uno Troili – Nationalmuseum
Kuvert till brev skrivet av Augusta Söderholm 1850

 

Print Friendly, PDF & Email
Andra inlägg inom samma ämne

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *