1853 skrev inte Augusta dagbok längre. Så för att förstå hennes vardag får man pussla lite. Det stora Augustapusslet innehåller många olika bitar. Brev, kassaböcker, anteckningsböcker… Det är helt fantastiskt att det finns så mycket bevarat.

Just från mellandagarna 1853 finns ett brevutkast från Augusta till Adolfs älskade farbror i Linköping. Så mitt julpussel blev att få ihop historien om Augustas julklapp. Vad var det egentligen hon fick?

Helt fantastiskt hur man broderade med vackra ord i mitten av 1800-talet!

För första gången fattar jag nu pennan i afsigt att tillskrifva min Adolfs älskade Farbror. Om jag med detta tillfälle mindre rådfrågat, min förmåga än min innerliga önskan, att inför Farbror nedlägga några blyga violer af tacksamhet och erkänsla; om aktningens och tillgifvenhetens små englar afundsjukt gömmer sig i kalken af hjertats purpurros, och ej vilja låta pennan omtala hur friska och leende de äro; om jag med ett ord i dessa rader ej fullkomligt kan uttrycka hwad jag så lifligt känner – så hoppas jag innerligt, att min oförmåga måtte få dölja sig bakom öfverseendets milda strålar, på det att Farbror endast måtte se den goda viljan. Det bländande öfverrasknig Farbrors godhet beredde mig på sjelfva julafton var för dyrbar, för smakfull, för angenäm, att jag med annan rätt skulle kunna uttrycka min djupa tacksamhet. Rosorna på locket äro en bouquette af minnesblommor som ständigt skola tala till mig om gifvaren och ofta ja mycket ofta hoppas jag få minnas mig den fröjden att ur denna silfverkälla få servera Farbror den arromatiska drycken. —

Det gamla året stundar snart i grafven bredvid sina företrädare, och det nya med sina okända öden träder oss till mötes…

Jag funderade på vad julklappen var för en pryl. Ja, den var av silver och hade rosor på locket, förmodligen en kanna av något slag.

Sedan letade jag vidare efter pusselbitar. I Adolfs anteckningsbok hittar jag nästa pusselbit. Under ”utgifter” 24 december hittar jag en notering: Frakt för silfverkannan 1 Rdr. Adolf fick nog lösa ut kannan som skickats med posten från Linköping.

Kan jag hitta någon mer beskrivning. Jag letar i Augustas bouppteckning på Riksarkivet 1855 och hittar mycket riktigt en kaffekanna i silver 90 Rdr. Synd att jag inte vet hur den såg ut och vem som ärvde den. Den finns säkert hos någon av alla mina sysslingar.

Man kan ju tycka att en kaffekanna inte är särskilt märkvärdig. Men jag tror att kaffedrickandet i familjen Nordwall nog var en relativt ny företeelse. Man drack ”caffe” på caféer ser jag bland alla utgifter, men kanske inte hemma i samma omfattning. En fin kaffekanna att ”servera den arromatiska drycken” ur, var nog lite lyx.

I Adolfs anteckningsbok skriver han 13 februari 1853 mitt bland alla arbetsanteckningar om tentor och elever:

Börjar dricka caffe på eftermidd.

Titelbild: Mary Cassat ”The Tea”, MFA Boston