Organistfamiljen Tåhlin i Kvillinge – första namnet på min 1850-talskarta

Denna vecka sorterar jag bland mina orgelnoter. Tjocka album med många av Bachs verk. De är till salu. Hoppas någon hittar dem på bokbörsen, gärna någon ung kvinnlig orgelelev… Dagens blogg handlar om hur jag snubblade över en av rikets första kvinnliga organister, född ett stenkast från Augustas Loddby.

Det hela började med att jag tyckte att Augustas värld började bli så rörig och svåröverskådlig. I Augustas dagbok fanns en otrolig massa personnamn. Men vilka var de, och var bodde de?

När man inte har bilder på dem, blir de svåra att föreställa sig. Jag var tvungen att hitta ett annat sätt att gestalta dem på. Jag har ju ett gigantiskt personregister där jag noterar alla namn jag stöter på.

Det slog mig att jag skulle kunna forska från ett annat håll. Jag skulle kunna utgå från kartan över Kvillinge socken, Augustas hemtrakt. Där borde alla gårdar och familjer kunna ritas in.

Så jag sökte på Lantmäteriet efter en lämplig karta att utgå ifrån. Häradsekonomiska kartan från 1868 är en vacker karta. Min bror Sigurd förstår nog vad jag menar! Kartan är ju från tiden efter Augustas död, järnvägen finns med. Men mellan Augustas tid i Kvillinge och 1868 hade inte gårdsstrukturen ändrats så mycket.

Vilket år skulle jag nu välja att beskriva på min karta. 1850 skriver Augusta utförligt i dagboken om sina dagar i hemsocknen, så 1850 fick det bli på min karta. Det var dags att logga in på Riksarkivet och husförhörsboken för 1850. Jag hade tur, Kvillingeprosten hade en läslig handstil. Jag började bläddra sida för sida för att se vilka personer som ägde respektive bebodde de olika gårdarna. Men det var inte helt enkelt. Många gårdar ägdes av någon fabrikör, rådman eller brukspatron, men de drev inte gården själva. Jag bestämde mig för att enbart leta efter namn jag läst om eller som var jämnåriga med Augusta.

Många gårdar beboddes av för mig helt okända namn, men några fynd gjorde jag och äntligen fick jag ordning på kyrkans folk i Kvillinge, vilka de var och var de bodde.

Jag började med organisten och klockaren i Kvillinge församling. Han var inte ens nämnd i Augustas dagbok. Den enda kopplingen jag hittar, är i hennes kassabok 1853 efter bröllopet

 22 Augusti
Till präster och klockare 60,-

Organisten och klockaren Carl Fredrik Tåhlin f. 1808

När jag noterat honom på min karta i Nybble,  i närheten av Kvillinge kyrka, började jag leta digitala avtryck. Hans pappa var också organist liksom två av hans bröder. Tydligen var även detta ett yrke som gick i arv, åtminstone till sönerna. Carl Fredrik efterträdde sin bror som organist i Kvillinge 1832, 24 år gammal. Enligt en liten tidningsnotis hade han tagit examen i Linköping endast 17 år gammal. Brodern hade fått organisttjänst i Borgs och Löts församling. Carl Fredrik flyttar nu in på klockarebostaden Carlstorp, som lantmätaren vid avstyckningen 1797 beskrivit som:

”Denna äng hvaraf stuga och ladugårdshus äro uppbyggda, äpple och päronträd planterade, samt stenmur till hägnad i Öfra gafveln uppförd av nu varande Åboen Carl Jönsson”

Det lät som ett vackert litet ställe med fruktträd.

Så gifte han sig 1849 med Anna Vilhelmina Eugenia Sundstedt född 1824. De fick fyra barn. När den äldste sonen Carl Emil döptes 1851, var båda organistbröderna med som faddrar. Jag kan just tänka mig vilken vacker musik som spelades. Trots sina musikaliska faddrar, blev sonen Carl Emil inte organist. Han blev en framgångsrik bergsingenjör och arbetade både i England, Frankrike och Belgien förutom på många stora bruk i Sverige.

Carl Fredriks ”Wis bok”

När jag sökte på nätet efter Carl Fredrik snubblade jag över en berättelse i Östergötlands spelmansförbunds medlemstidning från 2009.

När Carl Fredrik var 27 år började han nedteckna visor i ett litet häfte ”Wis bok”. Boken som finns på Norrköpings stadsarkiv, innehåller 83 sångtexter under olika rubriker: ”Patriotiska och Krigsånger, Sånger med blandat innehåll, Erotiska sånger, Avskedsånger, Bröllopssånger, Barndomssånger, Dryckesvisor, Sångstycken från Theatern”.

Men nog måste Augusta haft en hel del med organisten att göra. Hon sjöng ju på tillställningar i bygden. Organisthustrun Nina Sundstedt var ju jämnårig med Augusta och även hon kom från en musikalisk familj i Östra Husby.

Organistyrket gick faktiskt i arv!

Men om nu inte Tåhlins äldste son blev organist, så hittade jag en annan intressant notis på nätet. Jag blev nyfiken, kunde hon vara släkt med organisten i Kvillinge?

Mycket riktigt, efter lite letande i födelseböckerna i Kvillinge, hittade jag Carl Fredriks och Ninas dotter Berta Augusta Kristina född 1856.  1899, året efter faderns död blir hon organist och klockare i Jonsberg, Linköpings stift. Men inte förrän hon fått kungens medgivande!

Sveriges första kvinnliga organist, Elfrida Andrée kämpade för kvinnors rätt att få bli organister. Hon blev också den första kvinnliga organisten i Sverige, efter att en motion om kvinnans rätt att inneha organisttjänster bifallits 1868. Men fortfarande var man tvungen att få kungens tillstånd 1898! Och självklart var fröken Tåhlin ogift, annars hade hon aldrig fått en sådan tjänst! I 14 år var hon organist i Jonsberg, ända fram till sin död 1914. Hon blev 58 år.

Print Friendly, PDF & Email
Andra inlägg inom samma ämne

2 reaktioner till “Organistfamiljen Tåhlin i Kvillinge – första namnet på min 1850-talskarta

  1. Alltså gissa om jag blev glad när jag hittade erat projekt! Så mycket mysig läsning! Jag är själv hembygdsförskare vid Jursla i Kvillinge och skriver en bok om bygden och soldattorpet jag är uppvuxen i Warglukan/Linnen/Linden nr 49.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *