Augustas resa

I fotspåren på vår farmors mormor
Stora Gåhlstad, vilken kartskatt eller skattkarta?

Stora Gåhlstad, vilken kartskatt eller skattkarta?

Hur kunde vi missa det? Förra året när vi åkte runt i Linköpingstrakten hade vi lite ont om tid, så vi valde att titta på Lambohov istället för  Stora Gålstad, eftersom vi inte trodde att gården fanns kvar. Jag vet inte hur vi letade då, men när jag nu tänkte börja skriva om Augustas födelsegård, hittade jag byn på Eniro! Sedan blev det en lång resa för att identifiera de olika gårdarna som ingår i byn Stora Gålstad och avgöra vilken det var Augusta bodde på, och om den faktiskt finns kvar idag.

På min väg mot att hitta rätt gård,  lärde jag mig ytterligare en bit svensk historia, storskifte, laga skifte och militärboställen.

Jag började med Google maps, ingen träff på Stora Gålstad, förmodligen var det därför vi inte hittade dit förra våren. När jag sökte på nätet fanns referenser till flera gårdar i Stora Gålstad: Storgården, Västergården, Mellangården, Källgården, Prästgården och Aspegården. Jag tog för givet att det var Storgården, kanske för att det i alla dokument benämns Stora Gålstad. Men det var bäst att gå till botten och ta reda på hur det såg ut på 1820-talet. I Lantmäteriets historiska kartor hittade jag både kartor och dokument rörande St Gålstad. Nu fick jag också bekräftelse på att det var ett militärt boställe och ingen egen ägd gård. I kyrkböcker och andra handlingar benämns bostället efter vilken rang soldaten hade vid det aktuella tillfället. Därför heter det allt från Corpralbostället ända till fram till Adjutantbostället. Det gör det hela lite knepigare när man ska söka.

1868, 40 år efter Augustas födelse, såg kartan ut så här:

Jag gick ytterligare bakåt i tiden och nästa karta jag hittade ritades 1856 då man genomförde ”Laga skifte”. För mig ser det ut som ett broderimönster med massor av stygn. Men nu kan jag förstå varför man genomförde denna jordreform! Alla ”stygnen” är ju små jordlotter.

Laga skifte i Sverige beslutades år 1827 och principerna i denna skiftesstadga gällde till 1928. I vissa delar reviderades stadgan 1866, men ersattes av 1926 års lag om delning av jord som trädde i kraft 1/1 1928. Syftet var att slutföra de jordreformer som påbörjats med storskiftet och enskiftet. Läs mer (Wikipedia)

Redan 1774 genomförde man ”Storskifte” på Stora Gålstad. Då såg det i princip likadant ut med alla små lapptäckesbitar av jord.

Storskiftet var i Sverige (med Finland) ett av regeringen understött ägoskifte av mark inom landsbygdens byar beslutad 1749, och den första större jordreformen i riket, där tegar slogs samman så att varje bonde fick ett fåtal sammanhängande åkrar. Läs mer  (Wikipedia)

Och se där, där finns beskrivet att ”Corporalsbostället” är det lilla huset i mitten märkt E! Och dessutom står det att Augustas farfar kvartersmästaren Petrus Söderholm nyttjar ägorna. Det är lustigt att man ibland förändrar man förnamnen så att de blir lite ”finare”. Han hette egentligen Per. Vad som också är intressant på denna karta är att till gården hör en liten stuga, långt ner till höger. Det ser ut som en jaktstuga, eftersom den ligger mitt i skogen.

Nu ska jag bara frossa i ytterligare en karta, från 1692. Det är ju så fantastiskt att man kan se alla dessa gamla kartor digitalt! Vad som är speciellt med denna karta är att man kan läsa vilken jordmån det är på de olika åkrarna. Och sedan är de ju bara för söta,  de små husillustrationerna med rök i skorstenarna!

När jag hittade Augustas farfar omnämnd på kartorna från 1700-talet, var jag tvungen att ta reda på lite mer om dessa militärboställen. Augustas farfar flyttade in på Stora Gålstad 1764.

Krigsarkivet igen

Jag gjorde en liten utflykt till Krigsarkivet igen för att titta på deras dokumentation om Stora Gålstad. Snart satt jag med enorma böcker från 1700-talet och framåt innehållande husesynsprotokoll. Här fanns alltså beskrivningar av gården. Vilka byggnader och ägor som fanns, till och med hemlighuset! Sedan fanns noterat hur välskött det var och vilka förändringar som behövde göras. Det är dock svårt att läsa den gamla handstilen!

Men 1832 gjordes den sista synen, i samband med att familjen Söderholm flyttade ut efter att två generationer bott där. Det dokumentet var lättläst och jag kunde bland annat läsa att huset bestod av en sal och fyra kammare.

 

1805 gifte sig Augustas pappa Johan Petter med Anna Catarina Fagerström. Hon flyttade då in på gården där Johan Petters föräldrar och syskon bodde. Men året efter flyttade föräldrarna till en av döttrarnas gård ett stenkast bort. Det tyckte förmodligen Anna C var skönt. Hon födde de året deras äldsta dotter. Så först tog Johan Petter över sin fars lön (mitt förra blogginlägg) och sedan även hans boställe. Så var det nog även inom det militära, man ärvde både yrken och bostäder.

Ja just det….

Hur ser Stora Gåhlstad ut idag?

När jag jämför kartbilderna, lägger dem på varandra så är jag ganska övertygad om att det som idag heter Gålstad Mellangård är det tidigare militärbostället. Jag ska verifiera det så småningom, men materialet om alla militärbostäder som försåldes finns i Härnösand och är inte digitaliserat.

 

Men om det är rätt så ser gården ut så här enligt bilden på Eniro. (Till vänster ser man Västergården) Visst är den söt! Sara och jag får göra en utflykt dit i sommar.

Uppdatering 12 april

Nej, det var inte Mellangården som var militärboställe. Det låg bredvid, till höger i bilden ovan. Förmodligen rivet och är idag trädgård. Men säkert tultade Augusta runt även på denna gårdsplan, hos grannarna.

Print Friendly, PDF & Email
Andra inlägg inom samma ämne

Leave comment

Your email address will not be published. Required fields are marked with *.

Translate »